Spets och bredd hos SHL lagen säsongen 22/23

2023-09-08 | 7 minuters läsning

Med en vecka kvar till seriepremiär känns det antagligen fräschare att blicka framåt än att gräva i föregående säsong. Men en del i att försöka förutse hur det kommer gå för varje lag är ofrånkomligen att utvärdera hur det gick förra säsongen och anpassa analyser och förväntningar utifrån det.

"Spets" och "Bredd" är två ord som omnämns i stort sett i varje preview som går att hitta inför säsongen. Jag tänkte därför att det kunde vara intressant att titta på vilka lag som litade på sin spets respektive bredd förra säsongen och hur det påverkar synen på lagen inför den nya säsongen.

Förutsättningarna för analysen är följande: Jag tittar här enbart på spel i lika styrka och bara forwards är inkluderade. Spets avser lagens förstaline och bredd är övriga kedjor. Vissa lag har givetvis flera starka kedjor och det kan i vissa fall vara luddigt vilka som är första eller andra line. Jag tänker att det är det som brukar omnämnas "en bred spets" och kommer avspegla sig i bredden. Metoden för att avgöra vad som är lagets förstakedja är inte optimal men i mitt tycke funkar den helt ok. För att bestämma lagets förstakedja så tar vi den forward i laget, med minst 40 matcher spelade, som har högst andel av den tillgängliga istiden i lika styrka. Helt enkelt den spelare som tränaren har skickat in på isen oftast i lika styrka.

Följande spelare representerar sitt lags förstakedja enligt den modellen:

Jag satte gränsen vid 40 matcher för jag ville ha spelare som spelat majoriteten av matcherna. Men faktum är att om jag hade sänkt gränsen så hade det blivit minimal skillnad. Enda skillnaden från listan ovan om jag skulle satt gränsen vid 26 matcher(halva serien) är att Växjö hade representerats av Kalle Kossila istället för Dan Sexton. Men Kossila spelade ändå majoriteten av sin tid i samma kedja som just Sexton så Sexton är i mitt tycke en bättre måttstock för Växjös säsong som helhet. I övrigt hade samma namn varit representerade. Jag har gjort några undantag från min egen regel, när två spelare har i stort sett identisk TOI/GP och % av lagets istid så har jag valt spelaren som spelat flest matcher. Det här gäller Dahlén, Tyrväinen, Lundqvist och Russel. I dom lagen hade Emil Pettersson, Isac Brännström, Ryan Lasch och Markus Ljung någon eller några sekunder mer istid per match men skillnaden var så liten så jag istället valde spelaren med flest matcher. Intressant att ha med sig är att dom flesta lagen på något sätt har ändrat på, eller i vissa fall helt byggt om sin tilltänkta toppkedja inför den kommande säsongen.

Med det är vi äntligen redo att titta på vår första graf. Hur mycket spelade varje lags förstakedja? Här är lagen sorterade efter andel av den totala istiden i lika styrka som fördelades till förstakedjan.

Andel istid för lagens förstakedjor

Inga egentliga överaskningar här. Oskarshamn gav mest istid till sin förstakedja med 32% av tiden. Som vi snart ska se så var det en god idé. Frölunda och Växjö var lagen som gav lägst andel istid till förstakedjan med ca 27% av tiden. Två lag som kanske heller inte har någon uttalad förstakedja.

Hur gick det då för lagen under dessa minuter. Nästa graf visar varje toppkedjas målskillnad per 60 min(GF60 - GA60). Istället för faktisk målskillnad så slår vi alltså ut det per istid så att alla hamnar på samma skala.

Målskillnad per 60 min för förstalines

Oskarshamns förstakedja med Suomela, Karlkvist och Oksanen har hyllats förr men det går inte att understryka nog hur otroligt bra dom var. Bara Skellefteå och Växjö var ens nära att mäta sig med dom och även dom var en bit bakom. Men Jocke Lindström måste också hyllas som under sin sista säsong, 39 år gammal, fortfarande levererade på absolut toppnivå. Det samma kan också sägas om Joel Lundqvist som representerade Frölundas förstaline. Växjö hade lägst andel istid till sin förstakedja men dom levererade stort när dom spelade. Rögle är intressant, där Marco Kasper, överaskande iaf för mig, hade mest istid i lika styrka. Och han tog tillvara på minuterna. Bakom honom var Brady Ferguson den med mest istid. Rodrigo Abols och Simon Ryfors blir väldigt välkomna tillskott till toppkedjorna där. Leksand representerades av Ruohomaa som spelar i Modo kommande säsong. Även Carter Camper som spelade näst mest är borta. Här hoppas såklart Leksand att Max Véronneau ska komma tillbaka i 21/22 form. Längst ner ser vi att dom fyra lagen som hade förstakedjor med negativ målskillnad också var dom som placerades sist i tabellen. Det visar att om ens förmodat bästa spelare förlorar sina matcher i matchen är det svårt att få med sig resultat. Det här gäller speciellt Linköping, Brynäs och Malmö som alla tre backade rejält när toppkedjan var på isen. Brynäs är inte kvar i ligan men både Linköping och Malmö försöker åtgärda sina topplinor. Linköping genom att plocka in Remi Elie och hoppas på utväxling på Filip Bystedt. En bra värvning och en god förhoppning i mina ögon. En nyckel för dom blir också att få Markus Ljung tillbaka i gott slag. Han hade en extremt tung säsong. När han var på isen i lika styrka gick Linköping -21. I Malmö är Carl Söderberg borta och Pajuniemi och Kuokkanen ska försöka lyfta deras förstakedja istället.

Målskillnad per 60 min utan förstalines

Nu tittar vi istället på hur lagen gick utan sin förstalina. Skellefteå var en maskin i lika styrka. Dom ser spännande ut inför säsongen också men förutom Lindström, så saknas just nu Möller och även Kühnhackl och Wingerli är borta. Dom två sistnämda bildade tillsammans med Max Lindholm en extremt stark kedja. Kühnhackl hade bäst målskillnad / 60min av alla forwards i ligan. Färjestad, Örebro och Luleå är alla tre lag där just bredden ofta lyfts fram som styrkor så att dom också ligger bra till här förvånar inte. Som vi varit inne på tidigare så är inte heller Växjö beroende av en speciell förstakedja. Deras "andrakedja" med Rosén hade i stort sett lika andel istid som förstakedjan och det med ännu bättre resultat, trots att vi tidigare såg att deras första var en av dom bättre i ligan. Det som sticker ut här är ändå Oskarshamn som alltså hade den vassaste förstakedjan sett till målskillnad men ligans svagaste målskillnad när dom inte är på isen. Det är inte heller så att dom blev straffade av oturligt skytte eller liknande, snarare tvärtom. Brace, Smejkal och Zohorna låg alla runt 12% i on-ice skottprocent vilket jag vågar påstå är långt över förväntat för dom spelarna.

Vi kan lite snabbt också titta på Corsi med och utan förstakedjorna.

Corsi +/- per 60 min med förstalines

Corsi +/- per 60 min med förstalines

Att Växjö och Skellefteå var dom två bästa lagen i lika styrka börjar bli rätt så klart nu. Intressant med Brynäs förstaline så högt upp i corsi med tanke på hur deras målskillnad såg ut. En snabb titt säger att flera Brynässpelare hade väldigt låg skott% och även målvaktsspelet lämnade en hel del att önska. Men det bådar ganska gott för Brynäs att spelare som Larsson, Rödin och Scott ändå drev spelet så pass bra på SHL nivå när dom nu ska kliva ner i Hockeyallsvenskan. Men vi måste ändå nämna Oskarshamn igen. Utan deras förstakedja på isen hade dom alltså en nästan tre gånger så stor negativ corsi +/- per 60 minuter som näst svagaste laget i kategorin. I den här texten har vi inte pratat något om målvakter(där IKO har värvat väldigt intressante Langhammer), backar(Engsund ser jag som en stor uppgradering mot t.ex Norell och Worge Kreu), eller special teams(IKO har varit topp 3 i PP-ligan två senaste säsongerna) så det finns ju många områden att ta hänsyn till men att höja nivån på bredden i 5-mot-5 är deras största utmaning. Att Karlkvist och Oksanen kommer fortsätta leverera tvivlar jag inte på, men att tro att dom, eller ens någon kedja i ligan får med sig samma resultat som den här säsongen är naivt och följaktligen måste övriga kedjor vara bättre.

Som sagt, det här säger inte allt om lagen men det ger ändå en bild av vilken filosofi kring lagbygge och fördelning av istid som finns i ligan och även var någonstans dom olika lagen har sina styrkor och svagheter när man pratar om spets och bredd.